Nu ska ni allt få se!

Jepp jepp, här sitter jag och bloggar tamigfasiken, medans Hayley trycker upp digitalkameran i nyllet på mig. Bilderna blev säkert jättevackra (verkligen... inte). Tänkte jag skulle ta och skriva några rader här, det var ju ändå ett tag sen.. typ.. 19 november. Jag borde skärpa mig med detta, men jag är som jag är. Har haft ett antal bloggar förut, första veckorna har jag skrivit jättemycket men sen har det avtagit i stadig takt tills jag helt enkelt lagt ner det. Jag måste vara en periodare.

Vad är det som händer då? Well, inte sådär jättemycket faktiskt. Jul och nyår var jättetrevligt, umgåtts med familj och vänner och sånt skoj som man faktiskt ska göra. Nyår var verkligen imponerande då vi har utsikt över hela göteborg från 8'e våningen, i vardagsrummet. Har nog aldrig sett så mycket fyrverkeri samtidigt i hela mitt liv. 

För övrigt så har ju jobbet satt igång igen denna vecka, så jag kämpar mest med att komma in i rutinerna igen. Jag blev ganska orolig nu i början, blev jättehängig och trött och tappade sugen för allting. Däremot tror jag att det har börjat vända nu, även fast jag är helt slut innan klockan ens hunnit till 22 om kvällarna. Mindre bra början på jobbet i alla fall efter ledigheterna, det första man kommer in till är ett kaos, eftersom det varit strömavbrott. Mycket kul. Ingen skada skedd dock, men ändå, tänk om.

Nu undrar Hayley hur långt jag tänker skriva egentligen, hon är chockad att jag överhuvudtaget bloggar. Det är ju kanske ett tecken på hur kass jag är på det hela. Däremot tror jag nog att jag (för min egen skull) borde skriva mer om dagarna, få ut tankar och känslor som man kanske inte tänker på annars. Så, finns det nå planer inför den närmaste framtiden då? Nja, faktiskt inte. Första målet är väl att komma in i hela jobbgrejen igen, komma upp på morgnarna utan att känna sig helt medvetslös och så vidare. Det tar förhoppningsvis inte allt för lång tid.

Nånting som jag verkligen längtar efter, det är värmen. Vår, sommar, sol. Grönska! Ljus, för bövelen! Allt mörker under vinter och höst gör mig nipprig, jag mår verkligen dåligt av att se solen gå ner innan man ens slutat jobba om dagarna, likaså när man går till jobbet på morgonen, fullkomligt becksvart. Jag vill ju kunna se soluppgång, tidigt på morgonen, när man väntar på att spårvagnen ska komma. Att se (och framför allt, känna) solens värme stiga över horisonten och välkomna ännu en trevlig dag. Nu blev jag ju nästan poetisk här, jösses.

Nej, men som sagt, jag längtar efter sommarens värme. Kort och gott. Det här kändes riktigt bra, jag måste börja skriva oftare, seriöst. Det får bli mitt nyårslöfte. Jag lovar härmed mig själv att skriva av mig betydligt oftare än jag gjort förr. Så, där har ni det, ett löfte. Jag får helt enkelt sätta det här som startsida på mina datorer, för att påminna mig själv om att skriva.

Snart dags att krypa till sängs också, ska ju faktiskt jobba även imorgon. Det brukar ju vara så, menar jag. Tänk om det inte var så, tänk er, att kunna välja vilka dagar man vill jobba på, och strunta i resten då man inte känner för det, utan att förlora lön. Vilket paradis. Undrar hur mycket jag har skrivit nu egentligen, tror det är det längsta hittills, i alla fall på denna blog. Jag imponerar på mig själv! På fredag verkar det bli riktigt trevligt också, då kommer en god vän till oss på middag, och filmkväll. Det ser jag verkligen fram emot! Vet inte riktigt vad det blir för film dock, eller ens mat för den delen, men det listar vi nog ut innan dess. Hoppas jag i alla fall.

Nej, nu ska jag ta och sova, ha det bra alles!
God natt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0